Kungsörs kommun

Välkommen till Kungsörs kommun

Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.

Municipalsamhället Kungsör inrättades i Kung Karls landskommun 1906. Redan vid årsskiftet 1907 upplöstes det, då en del av kommunen bröts ut för att bilda Kungsörs köping. Kommunreformen 1952 innebar att Kung Karl blev "storkommun" genom sammanläggning med de tidigare kommunerna Björskog, Kungs-Barkarö och Torpa. 1971 bildades Kungsörs kommun då Kungsörs köping lades samman med Kung Karl.

Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle.

Av Wilhelm Thams skrift framgår att år 1840 hade Kungsörs kyrksocknar sammanlagt 4 363 innevånare. År 1950 hade Kungsörs kommun 7 062 innevånare och i dag drygt 8 500. Kungsör tillhörde tidigare Åkerbo härad.

Vapnet, som fastställdes för köpingen 1941 syftar på en tolkning av ortnamnet som "konungarnas vadställe". Kronan avser tre konungar Karl. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. Sammanläggningsdelen Kung Karl saknade vapen.

Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.

Kung Karls Kyrka uppfördes mellan år 1690"1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.

Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).

Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan år 1200"1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.

Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes år 1075"1149, medan långhuset uppfördes 1300"1499 och vapenhuset 1450"1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.